Livet som gåva..

Nu ska vi se, man tog bort hela tunntarmen i Stockholm 2005.
Man tog även del av 12-fingertarmen.

Gustav har tidigare varit oroad huruvida det skulle finnas tillräckligt att sy fast tunntarmen i, än mer oroad inför att sy dit tarm nr 2. (vävnad på 12-fingertarmen att sy i.)
Och ett stygn gick ju som bekant upp tidigare på nuvarande tarm.

Och vid nästa koll så var det ännu större öppning, såpass att dom satt slang vid hålet/läckan.

Detta är såklart ett problem i framtiden för henne.

Jag gissar att risken att hon inte kan äta halvtuggad köttbit är stor.

 

Man säger åxå att även vid helt lyckad transplantation utan avstötning alls så finns det ca 25% risk att man får leva på dropp. I alla fall delvis. (Det kan vara 25% av alla, lyckade som mindre lyckade, ja vet inte säkert.)

Jag gissar att tarmen i dessa fall då funkar men inte tillräckligt bra så att man måste kompensera med dropp 1-7ggr i veckan.

 

Hur denna tarmen i framtiden skulle prestera vet såklart ingen, men klart sämre förutsättningar har den såklart motför om det gått helt problemfritt.

 

Och dessutom har den som ni vet hål.

Att få till det kan nog gå, men det kräver kan jag tro flera månader på sjukhus med dränageslangar och ständiga besök på op med omläggningar etc. Och stor risk för ett trist ätande s.a.s.

 

Det jag vill komma till är att om det fanns annan lösning än att kämpa på med denna troligtvis skadade tarm + hål + skör skarv mellan 12-fingertarm och tunntarm så vore det bra.

 

Dessutom är det såklart fortfarande risk för att tarmen inte återhämtar sig alls utan visar sig vara såpass skadad att den til slut måste tas bort.

 

Den har hitills bevisat motsatsen, inga dåliga värden, ingen temp, ingenting.

Det har illavarslande kommit blod ur tarmen men å andra sidan har hon varit lättblödande tills för några dagar sedan (då man fått bort blodförtunnande, bättrat på koaguleringsvärden etc,) och efter det har hon knappt blödit alls ur tarmstomin.

 

Man vet helt enkelt inte varifrån blodet kommit, man tror från tarmen, jag har menat att magsåret kan ha blödit, detta efterssom det kommit blod i stomin från magen, och knappast att det backat uppåt från tarm till magsäck. Men man vet helt enkelt inte.

Men i och med att patologer sagt att det är en avstötning och man sett hål på tarmen så krävs ingen stor fantasi för att tro att blödandet kommer från tarmen.

 

Nåväl, tyvär så spelar det mindre roll för det bästa vore om annan lösning fanns.

 

Vid möte Gustav + några till hade för att diskutera lina för ca 10 dagar sedan så menade vissa att det finns ganska starka bevis/belägg för att transplantation av lever och tarm är att föredra för att levern tycks skydda tarmen.

 

Vid det mötet diskuterade man helt enkelt vad ska vi göra härnäst?

Ska vi ta bort tarmen? (I tron att den kanske fått såpass rejäl avstötning att den inte är nått att ha.)

Och göra ett tredje försök framöver?

Ska vi försöka med en tredje direkt?

Ska vi avvakta och inte göra nått alls?

Om vi tar en tredje ska vi då inte även ta levern? (den tycks ju skydda tarm)

Och säkert massa andra alternativ.

Man enades om att inte göra nått alls så länge tarmen inte bevisar sig vara dålig.

 

Samtidigt som jag å carola pratade om att - undrar om Gustav diskuterar lina med snubbarna i USA?

Så gjorde han det.

 

För några dagar sedan berättade han ju om det, (och lina frågade om Oboy) han berättade då om lite olika alternativ.

 

I förrgår ringde han mig och sa ungefär såhär:

Jag har kontaktat dom 2 största sjukhusen/centran på transplantationer, en av dom är där jag jobbat och studerat förut. 3 olika individer har oberoende av varandra tagit del av hennes förlopp och nuvarande status. Alla 3 har svarat.

 

Man kan säga att alla 3 ger rådet att avlägsna nuvarande tarm.

Upphöra med all medicinering.

Stärka henne på alla sätt, muskelmassa, styrka, psyke.

Och så fort hon är stark nog sättas på lista för transplantation av flera organ.

Detta har man gjort tiotal ggr och det har gått bra. (ENBART tunntarm är lina den 4e i sverige!)

 

Man slipper då problemet med att det läcker mellan 12-fingertarm och tunntarm.

Man slipper hålen.

Man får en beskyddande lever. (Om det är på det sättet, vilket man ju tror.)

 

Det handlar då om att sätta i ett helt paket med magsäck-12-fingertarm-tunntarm och lever.

Mjälten följer med, man måste ta den efterssom den på nått sätt hör ihop med 12-fingertarmen.

 

Det kan låta skrämmande för att det är många organ, men det är som jag ser det ett paket som sitter ihop så i stället för att sy fast en tunntarm i en 12-fingertarm så syr man fast en magsäck som det redan sitter en 12-fingertarm med tunntarm på.

Lever är väll nästan som löpande band numer.

Mjälten har jag ingen susning om.

 

Man funderar då på att i det läget man tagit bort nuvarande tarm plastikoperera så att utrymmet blir intakt och inte växer igen. (fylla ut tomrumt så det inte växer igen.)

 

Jag köpte hans resonemang men tyckte att behåll nuvarande så länge den inte skadar henne,

(om den nånsin kommer att skada henne, vilket ju inte är säkert.)

Dra nytta av den så länge som möjligt.

Hennes lever mår bra av att tarmen finns där och fungerar även om den KANSKE fungerar dåligt.

Och att om den visar sig vara kass och gör henne sjuk, då tar ni bort den.

Han höll med.

Jag frågade såhär: Är det troligt att hennes lever tjänat på dessa 2,5 månader? Att levern troligen mår mycket bättre nu än innan hon for hit? Svar ja det tror jag.

Om lina ska träna och öka i vikt och bättra på muskelmassan så är det kan jag tro en fördel om man har en tarm, även om den inte skulle vara fullt frisk. Svar ja.

Vill poängtera att jag INTE vet att det är detta han/dom kommit fram till men det är troligt.
I dag måndag ska Gustav besöka henne och omläggning ska ske, får se vad han säger då.

OM det blir som jag beskrivit då är det viktigt att snabbt bli stor å stark.
Ju fortare ju tidigare sätts hon på listan.
Ju större ju fler donatorer som passar.