Livet som gåva..

Har varit hos lina sedan ca 22 onsdag.
Allt e numer lugnt, men jag har utgångsförbud enligt lina så ja lär väll knoppa i fåtöljen.
Ska försöka smita vid 7 å jobba, om hon släpper ut mig.

Jag har några ton ilska gentemot gle sjukhus men måste lägga det åt sidan och i stället göra så att det blir så säkert som möjligt för henne att vara hemma.

Innan jag vart hitkallad i kväll så var det bestämt att jag skulle träffa kirurghövdingen för att få ordning på torpet.
Han viste inte om det men jag. Nu vart det lite cirkus i kväll + utegångsförbudet så jag slog ihjäl en timme på att skriva ner några rader i stället.

Har nyss varit på kontoret deras och skrivit ut i tre exemplar brevet nedan, gav sköterskorna 2 ex, bad dom se till att hövdingen deras (inte kirurghövding utan slipshövding the big boss) får ett och att det andra sätts i pärmen för alla att läsa.

Hoppas att nån på avdelning 20 Sahlgrenska läser detta och gärna skriver ut eller ber andra läsa åxå för att förhoppningsvis så kommer man ringa lite då och då både härifrån sjukhuset men även från hemsjukvården framöver med frågor om lina.

Här kommer brevet dåra, ajö.


Hej.

Lennart heter jag och är pappa till Lina rum 24 på 112an.

I förrgår kväll 15e messade linas mamma mig följande
- Struligt i dag jättehögt blodsocker,
hon har inte fått långtidsverkande insulin!
Blödit i magen fått 3 påsar blod.
Hon fick blodtrycksfall på dialysen 50/47.
Sedan var det en sköterska som kom på att dom ej vägt henne sen hon kom hit!
Alltså jag var nervös i dag jag, har du Gustavs telefonnummer?

Jag messade Gustavs bilnummer och somnade senare om.
(Gustav = Gustav Herlenius kirurg Sahlgrenska)

I dag (läs i går onsdag) pratade jag med både mamman och brorsan Danne, fick veta att hon inte ringt mer än att ha pratat med sköterska på avdelning 20 och att hon (mamman) knappt sover om nätterna av oro.

Pratade med Lina åxå och frågade efter annat krångel.

Fick veta att läkare frågat henne om hon skulle ha elektrolytfritt dropp eller ej.
Att sköterskor kan väcka henne halv 6 och fråga i vilken ordning dom ska ge medicinerna.
Att dialysen gett henne medel som hon inte ska ha.
Finns andra saker som jag inte kommer på nu 02,30 men men.

Slutsats: Jag måste träffa nya bossen på kirurgen Gävle och prata med honom för att hitta lösning.
Talar om detta för mamman och brorsan.


På kvällen ringer mamman (Carola) (onsdag kväll) och ber mig åka upp för det är stopp i magpåsen och dom vill suga där. Lina vill att jag kommer helt enkelt. Tar en taxi, framme typ 22.30.

Det här med stopp i magpåsen är inget nytt eller ovanligt ej heller att viss blodmängd är däri.
Så det lägger vi åt sidan.

Däremot så hade hon nyligt kräkts!
Va sa jag hon brukar inte kräkas, och omedelbart började larmklockorna i skallen min att ljuda.
Jag känner mig konstig säger hon, senare vill hon att jag tar av henne strumporna, jag känner då att hon är riktigt kall och borde frysa som satan, men näe hon vill ta av sig lakanet!!

Jag plingar och möter sköterskan ute i koridoren och säger att något är galet vad vet inte jag men nått är fel!
Om hon fått nått hon inte ska ha eller inte fått nått hon ska ha eller om labbvärden är fel vet inte jag men nått är galet.

Sköterskan tar socker som var bra, temp som visade 35,9!
Hon går ut, jag ber lina vilja ta blodtryck och liknande hon säger ok, jag går ut å röker och säger till sköterskan att hon vill det, pratar med mamman när jag blossar och avslutar med att om inget händer fort nog så ringer jag sahlgrenska från rummet för dom vet.

Går upp och det visade sig att hon hade blodtryck 60/40! Man ger ring, Sachari är på väg upp. (pust att han var här).
Han kommer in och fastslår ganska snabbt att hon har vätskebrist.
Hon pissar konscentrerat och lite och har gjort det flera dagar, hon är ruggigt törstig, hon instämmer i hans beskrivning av yrsel och annat och att hon redan känner sig lite bättre.
Nytt blodtryck visar på 90/50.
Larmklockorna upphör.

Går senare ut igen och ringer mamman som utbrister att jag som har tjatat i flera dagar att hon behöver vätska!!!
Vad svarade dom då säger jag, typ att vi ska höra med Torbjörn vi kan inte ändra nått, och sedan händer nada!!!
+ att när hon fick fall 50/47 på dialysen så gav dom halvliter utan att blinka, och att man på 112an menat att dom gjort det så därför kan vi inte ge vi också.

Lina har haft vätskebrist i flera dagar här, både hon och mamman har tagit upp det flera ggr, inget har hänt.
Viktigaste ledtråden på hur mycket vätska lina ska ha är hennes vikt + om hon är svullen + om hon är törstig etc etc.
Här har man inte vägt alls.

Sachari han är inte nervklen, han struntar i om pat är komplicerad eller ej, han frågar - tänker och levererar.
Alla andra är nervklen/överambitiösa eller vad du vill ta för ord och det är hennes största fara här på Gävle lassarett.

Akuta lösningen är att:
1 Slappna av.
2 Ring Sahlgrenska avdelning 20 eller kirurg direkt så fort ni är tveksamma.
Summa: Faran är över.

Så när sköterskan inte vågar ge vätska - lyft luren och ring 20.
När läkare undrar om hon ska ha elektrolytfri struktokabiven - Ring 20.
När sköterskor undrar i vilken ordning dom ska ge medicinerna - Ring 20.
När dialysen inte vågar ge smärtis i plastspruta för fass säger så och lina menar att det har dom gjort i 1 år på sahlgrenska - Ring 20.

Tel avdelning 20:  031-xx xx xx Fråga efter nån som haft/kan lina sal 4.
Kirurgchefen Gustaf Herlenius xxx xxx xx xx

Mvh
Lennart 070 402 87 79